Pantans

konglomerat

Vi är en familj som består av pappa Anders som jobbar som forskare mot Umeåuniversitet och en del mot KI. Mamman i familjen heter Anna och jobbar som speciallärare på en skola i Bergsjö.

Av våra fem barn bor fyra av dem fortfarande hemma och den femte har flyttat hemifrån.

Agnes är 22 år och jobbar med nyanlända elever på en lågstadieskola i byn. Julia 20 år jobbar som resurs på en förskola också här i byn. Signe 18 år går sista året på gymnasiet med inriktning ekonomi/ juridik i Hudiksvall. Ellen 15 år går i årskurs nio här i Bergsjö och slutligen sonen i familjen Gottfrid är 11 år och går i årskurs fem i Bergsjö.

Vi är en aktiv famlij som gillar att sporta och att vara ute i naturen. Alla fem barn spelar fotboll,förutom det tävlar Signe också i dressyr och Gottfrid spelar innebandy.

 

Förutom våra fem barn så har vi också en katt som heter Buster och vår spinonetik som heter Iris. Två hästar ryms det också på gården, Huckleberry Hilton som är ett halvblod som vi fött upp själva och Signes fina tävlingsponny Hagalyckans Breeze RC 1207.

 

Vi bor på en gård i hälsingland med nära till både hav och fjäll. Anders jagar när han får tillfälle och då hänger Iris med när jakten handlar om fågel. På älgjkten har hon varit med och hjälpt till som eftersökshund.

Agnes, Ellen, Julia Gottfrid & Signe

Lite kort om varför vi valde just spinone

 

Vi har haft hundar så länge jag kan minnas hemma hos mina föräldrar. Vi hade då boxrar som förgyllde vår uppväxt. När jag senare flyttade hemifrån "flyttade" en liten blandrasvalp hem till mig för att ingen ville ha honom. Det var början på min resa som egen hundägare. Lufsen som han hette var en blandning mellan lajka, gråhund och karelsk björnhund. Han var en underbar liten individ men med mycket jakt i sig, vilket absolut inte var mitt intresse. Han behövde vara kopplad och det tycker jag inte att en hund ska behöva vara hemma på gården, så där bestämde jag mig för att nästa hund skulle vara en gårdshund som inte hade någon jakt i sig.

Lufsen hade många härliga år tillsammans med oss innan han till slut somnade in hemma, lycklig efter att ha varit ute på ett litet ävntyr tidigare under dagen. Det rådde stor sorg i familjen som nu hade utökats med två små barn.

Vi valde som nästa hund en Berner sennen som hette Molly. Hon var med på allt vi gjorde och låg alltid under barnvagnen och passade våra små. Hon följde också med ut på ridturer i skogen och hon var alltid lös hemma på gården. Hon blev tyvärr sjuk så vi fick ta bort henne då hon bara var fem år. Valet var ändå lätt när vi valde en ny familjemedlem och då kom Siri som också var en Berner sennen. Lika glad och social som Molly och henne fick vi behålla till 2013 då hon tyvärr fick en tumör så vi fick ta det svåra beslutet att låta henne somna in. Vi hade försökt på alla sätt att få henne frisk men till slut gick det inte längre.

Den här gången var det inte alls ett lika lätt beslut när det gällde att välja ny hund. Anders som är väldigt jaktintresserad ville gärna ha en fågelhund och jag ville absolut ha en familjehund som kunde vara med och springa lös hemma på gården och i skogen när vi var ute och red. Vi letade runt en hel del för att hitta den rätta hunden med egenskaper som skulle kunna passa vår familj och våra intressen. Jag hittade rasen Italiens spinonen och visade Anders som egentligen var inne på Vorsteh. Han blev också intresserad och trodde att det kunde passa oss.

När vi väl bestämt oss visade sig det inte alls vara så lätt att få tag på en spinone eftersom de inte är alltför vanliga i Sverige. Vi fick hjälp av en uppfödare här i Sverige som tipsade oss om kenneln i Tyskland där Iris är född. Vi fick kontakt och blev lovade en valp. Den 25/12 2013 fick vi det glädjande smset att Iris eller Chillie som hon hette hade fötts. I mars åkte vi över och hämtade henne.

Iris har sedan dess funkat både som en god jaktkamrat åt Anders och Gottfrid och som en härlig familjemedlem hemma på gården. Även Iris älskar att vara med ute i stallet och på ridturer. Hon är lätt att ha med bland folk för hon är nöjd bara familjen är i närheten. Hon är alltid lös på gården med oss även om hon ibland kan hitta på små hyss... Nu har vi äntligen hittat den ras som verkar passa oss och vårat liv där vi är just nu. En aktiv, glad och trofast familjemedlem.